Diedjies beträttelse
Diedjies berättar 20100523

Hej! Jag heter Mittilandets Diedjie men alla kallar mig för Deedee. Jag är nu 8 år gammal och jag har 8 barn i livet.

 

Jag tänkte berätta lite om hur jag har det hos min familj i Äpplared.

Jag var hela fem månader innan jag valde vilken familj jag ville vara hos och det känns som att jag valde rätt. Alla i familjen älskar oss hundar och är väldigt snälla. Jag tyr mig dock speciellt till husse och när vi är tillsammans så håller jag stenhård koll på honom och min absoluta favorit plats är vid hans fötter. Det spelar ingen roll om han sitter vid köksbordet, kontoret, framför tv:n eller om han vistas i verkstaden, jag är allra helst hos honom. Där känner jag mig som tryggast. Jag vet att han älskar mig lika mycket som jag älskar honom för han kommer ofta med ömma smekningar, snälla ord och jag ser det inom honom när våra ögon möts.

Under veckorna jobbar han numera i Falköping. Innan var han i Ulricehamn och då kunde jag följa med honom på eftermiddagarna. En typisk veckodag börjar redan 04:50 då husse stiger upp och klär sig för att gå ut med mig och min son Akko.

När vi gjort våra behov så är husse strikt med att vi ska gå fot i en kvart men sedan när vi vänder hemåt får vi sniffa som vi vill.

Väl hemma igen gör husse sig i ordning och åker till jobbet. Strax efter stiger matte upp och när hon gjort sig i ordning äter hon frukost och sedan går vi ut en liten runda till och så leker vi i trädgården en stund. Efter detta får vi gå in igen för att få vår frukost vilket består av färskfoder från Ebafarmen.

Matte åker sedan till jobbet och Akko och jag kan vila fram till middagstiden då matte kommer hem för att gå ut med oss igen. Då följer vi med till husses föräldrar där matte får några mackor och vi får en godbit av farmor.

När vi kommit hem igen är det bara ett par timmars vila innan husse kommer hem och då börjar det roliga!

Först blir det en stunds lek och lite träning i trädgården. Vi får roa oss några minuter medan husse byter om och sedan blir det långpromenad eller en tur bredvid husses cykel. Ofta blir det lite uppgifter att lösa under promenaden. För det mesta slutar promenaden hos farmor och farfar där husse dricker en kopp te och vi får några godbitar. Farmor och farfar har nyligen förlorat sin egen hund så de har ett väldigt behov av att ha kontakt med mig och Akko. Det märks att de blir så glada när vi visar lite tillgivenhet. Efter detta traskar vi hem och husse ger oss kvällsmat. Med all frisk luft och motion och en rejäl mål mat är det sedan skönt att ta en tupplur medan husse lagar sin egen mat. När matte kommit hem äter de tillsammans och då passar jag på att inta min plats vid husses fötter. Vad som händer sedan är lite beroende på väder och årstid men som oftast sitter husse och matte vid tv:n när kvällsnyheterna visas, så klart är jag under kaffebordet vid husses fötter. Detta är mysigt då husse inte kan låta bli att klappa mig ömt och vi tittar varandra djupt i ögonen då och då.

När nyheterna är slut stängs tv:n av och det är signalen till Akko och mig att dagens sista pinkerundan stundar. Husse tar på sig utekläderna och så går vi ut i tio minuter eller en kvart. Väl inne igen gör husse i ordning för morgondagen och efter att han borstat tänderna fixar han två små skålar godis med några levergodisar, och två tuggpinnar var till mig och Akko. Dessa får vi i sovrummet där vi alla fyra, husse, matte, Akko och jag sover. Akko och jag har våra bäddar på varsin sida om husse och mattes säng.

På helgerna är rutinen lite annorlunda, vi går ut nästan lika tidigt, men efteråt lägger sig husse igen och för det mesta somnar han en stund. Jag gillar helgerna för då är vi alla tillsammans hela dagarna och vi följer med husse överallt. Ofta blir det en promenad i någon stad där Akko och jag får tillfälle att se lite folk och barn och andra hundar. I och för sig åker husse med oss till hundklubben på torsdagar för att träna på appellplanen och på söndagar blir det ett par spårövningar och leta upp saker eller annat kul.

Jag trivs med mitt liv och jag tror att husse vet detta för han har sagt att han tycker att jag är ständigt glad och viftar mycket på svansen. Jag känner mig lyckligt lottad då jag vet att en del hundar inte har en så trygg tillvaro.

Hälsningar till alla hundvänner från Diedjie.

Här är jag till höger och min son Akko är bakom mig